Industriautomation handlar om att låta maskiner, styrsystem och digitala verktyg utföra, övervaka eller stödja delar av produktionen. Målet kan vara att öka kapaciteten, förbättra kvaliteten, minska tunga arbetsmoment eller skapa ett jämnare produktionsflöde.
Robotar är ofta den mest synliga delen av en automatiserad anläggning. De lyfter, svetsar, monterar, packar och betjänar maskiner. Men en robot arbetar aldrig helt ensam. För att automatiseringen ska fungera behöver roboten samverka med exempelvis sensorer, transportörer, fixturer, gripdon, kameror och styrsystem.
Industriautomation är därför inte en enskild maskin. Det är samspelet mellan flera tekniska funktioner.
Vilka delar ingår i industriautomation?
En automatiserad produktionslösning kan bestå av många olika delar. PLC-system styr maskiner och processer. Sensorer känner av om en komponent finns på rätt plats. Kamerasystem identifierar former, kontrollerar kvalitet och hjälper roboten att hitta objekt. Transportbanor flyttar material mellan olika arbetsstationer.
Även datainsamning är en viktig del. Genom att registrera cykeltider, stopp, felmeddelanden och produktionsvolymer blir det lättare att förstå hur processen faktiskt fungerar.
Det är först när dessa delar kopplas samman som produktionen kan styras som ett sammanhängande flöde.
Robotens roll i den automatiserade produktionen
Robotar passar särskilt bra för arbetsmoment som är repetitiva, fysiskt belastande eller kräver hög repeterbarhet. Vanliga användningsområden är:
- maskinbetjäning
- plockning och sortering
- palletering och packning
- svetsning och slipning
- limning och applicering
- montering
- kvalitetskontroll
En robot kan exempelvis ladda en CNC-maskin med nya ämnen, ta ut färdiga detaljer och placera dem för vidare kontroll. I en annan produktion kan roboten plocka produkter från ett transportband och packa dem i rätt kartong.
Men frågan är inte bara vad roboten kan göra. Det avgörande är om hela processen är tillräckligt stabil för att automatiseras.
Om komponenterna kommer i fel ordning, fixturerna inte håller rätt position eller materialet varierar kraftigt kommer även en avancerad robotlösning att få problem. I många projekt behöver därför processen förbättras innan den automatiseras.
Industrirobot eller kollaborativ robot?
Traditionella industrirobotar används ofta när hög hastighet, lång räckvidd eller stor lyftkapacitet krävs. De arbetar vanligtvis i en avskärmad robotcell där skydd, grindar och säkerhetssystem hindrar människor från att komma in under drift.
Kollaborativa robotar, ofta kallade cobotar, är utvecklade för att kunna arbeta närmare människor. De är vanligtvis enklare att programmera och kan passa för mindre serier, varierande produktion och arbetsmoment där roboten och operatören delar på uppgiften.
Det betyder däremot inte att en cobot automatiskt kan placeras bredvid en operatör utan riskbedömning. Gripdon, verktyg, produktens form och robotens rörelser påverkar fortfarande säkerheten.
Kan alla processer automatiseras?
Rent tekniskt går många moment att automatisera. Men det betyder inte att alla bör automatiseras.
En process med låg volym, många manuella bedömningar och ständigt förändrade produkter kan bli dyr och komplicerad att robotisera. En stabil process med höga volymer, tydliga rörelser och återkommande kvalitetsproblem kan däremot vara en betydligt bättre kandidat.
Därför bör ett automationsprojekt börja med produktionen, inte med valet av robot. Var uppstår väntetiderna? Vilka moment belastar personalen? Var uppstår kassationer? Vilken maskin står stilla i väntan på material?
När dessa frågor är besvarade blir det lättare att avgöra vilken teknik som behövs.
Människan försvinner inte ur produktionen
Industriautomation beskrivs ibland som att människor ersätts av maskiner. I praktiken handlar det oftare om att arbetsuppgifterna förändras.
Roboten kan ta hand om tunga lyft, monotona rörelser och återkommande moment. Operatören kan i stället arbeta med inställningar, materialförsörjning, kvalitetskontroll, underhåll och problemlösning.
Den bästa automationslösningen är därför inte nödvändigtvis den som innehåller flest robotar. Det är den som skapar ett stabilt och genomtänkt flöde där människor, maskiner och styrsystem används till det de gör bäst.
